Sweater - Davida Idag tog vi en promenad ner till Edita på morgonen. Vi hade bokat in en hel dag tillsammans då Alba var ledig från dagis. Vi gick direkt efter frukost, för att maximera dagen, hehe. Det är en promenad på ca 25 minuter dit och Livia orkade gå hela vägen. //Today we took a walk to Editas place in the morning. We had booked a whole day together since Alba was free from preschool. We went there right after breakfast, just to maximize the day, hehe. It's a walk on like 25 minutes there and Livia had the energy to walk the whole way. Det är typ nedförsbacke hela vägen till Edita så det var enkelt för mig med vagnen. Valle hade också kunnat gå men man måste gå på vägen och jag var rädd för att barnen skulle springa åt olika håll så han fick sitta i vagnen. //It's downhill all the way to Edita so it was easy for me with the stroller. Valle could actually walk the way there too but you need to walk on the road and I was scared the the kids would run different directions so he got to sit in the stroller. Min lilla tjej. Här sa hon "ta en bild på mig mamma". Så jag gjorde det, hehe. Sötnos alltså. //My little girl. Here she said "take a picture of me mom". So I did, hehe. Cutie. Efter en kaffe hos Edita så åkte vi ner till stranden. Jag hade lovat Livia att plocka snäckor så det gjorde vi. Vi mötte också upp Luiza som bor här, åt lunch på ett strandställe (mitt och Luizas stammis-ställe när jag också bodde här) och lät barnen leka i sanden. Så glad över att barnen får uppleva detta. Underbart är det. //After some coffee at Editas place we went down to the beach. I had promised Livia to pick some sea-shells so we did that. We also met up with Luiza who lives here, had lunch at a beach place (mine and Luizas regular-place when I also lived here) and let the kids play in the sand. I'm so happy that the kids gets to experience this. It's wonderful. Valle var lite tjurig så han ville inte ta några bilder, haha. Syns det eller? //Valle was so cranky so he didn't want to take any pictures, haha. Can you see that? Hur fint väder? Balsam för själen att vara här nu alltså. Önskar att jag kunde bo halvårsvis. Det hade varit drömmen. Nu sover barnen och jag ska snart lägga mig också. Det tar så galet mycket på krafterna att vara ensam med barnen hela tiden. Dagarna går liksom ut på att göra dom glada, ge dom mat, underhålla, aktivera, toabesök osv. Men det är samtidigt underbart också. Mina älskade ungar. Så lycklig över att kunna ge dom detta, spendera tid med dom och bara vara hundra procent HÄR. Jag vet ju att dom uppskattar det massor, även om dom inte visar det, hehe. Ha en underbar kväll, PUSS <3 //How beautiful weather? It's really feels so good for my soul to be here. I wish I could live here 6 months here year. That would have been the dream. Now both of the kids are sleeping and I'm soon about to go to sleep too. It takes so much energy to be alone with the kids all the time. My days contains making the kids happy, give them food, entertain, activate, take them to the bathroom etc. But at the same time it's wonderful. My beloved little kids. I'm so happy to be able to give them this, spend time with them and just be a hundred procent HERE. I know that they appreciate it a lot, even if they doesn't show it that much, hehe. Have a wonderful evening, XOXO <3
