Me yesterday <3Hej på er. Jag skrev ju tidigare att jag varit lite off här ett tag och anledningen till det delade jag i morse på min Instagram. Jag har velat lite fram och tillbaka om jag skulle dela detta, dels för att det är väldigt privat och dels för att det finns så mycket delade meningar och tankar om detta. Jag var beredd på massor av hat (jag vet att det förekommer inom detta ämne) men fick en chock av all kärlek och pepp jag fått av er. Helt otroligt. Jag berättar lite här också tänkte jag, för er som inte följer mig på Instagram.//Hi guys. I wrote earlier that I have been a bit off here for a while and the reason for that I shared this morning on my Instagram. I have been going back and forth with myself if I want to share this, partly because it is very private and partly because there are so many divided opinions and thoughts about this. I was prepared for lots of hate (I know it occurs in this subject) but got a shock from all the love I got from you. Incredible. I'll tell you a bit here too, for those of you who do not follow me on Instagram. För nästan två veckor sedan fick jag veta att jag var gravid. Känslan när det visade positivt var inte lycka, utan det var mest en uppgivenhet. Jag och Jens är säkra på vårt beslut att inte ha fler barn, vi är väldigt tacksamma och glada för dom fantastiska barn vi redan har, och vill ge dom allt. Vi vill inte ha ett till barn. Beslutet var därför inte så svårt att fatta men samtidigt var det inte lätt.Jag ringde direkt till en klinik och fick en tid i måndags och åkte dit. Sköterskan konstaterade graviditet och sedan fick jag all information och tabletter med mig hem (en tablett tog jag på kliniken). Efter det var det bara att vila och vänta på att det skulle sätta igång.//Almost two weeks ago I found out I was pregnant. The feeling when it showed positive was not happiness, it was mostly a despair. Jens and I are confident in our decision not to have more children, we are very grateful and happy for the fantastic children we already have, and want to give them everything. We do not want another child. The decision was therefore not so difficult to make but at the same time it was not easy.I called directly to a clinic and got an appointment and last Monday and went there. The nurse established the pregnancy and then I got all the information and tablets with me home (I took one tablet at the clinic). After that, it was just to rest and wait for it to start. Det tog några timmar innan allt satte igång och självklart var det jobbigt både fysiskt och mentalt. Jag har dock hela tiden varit säker på mitt beslut och när processen var igång, och jag antar att mina gravid-hormoner var på väg ner, så kändes allt så mycket bättre. En stor lättnad.//It took a few hours before everything started and of course it was hard both physically and mentally. However, I have always been confident in my decision and when the process was underway, and I guess my pregnancy hormones were going down, everything felt so much better. A great relief. Nu är det en dag senare och jag är på benen igen. Jag mår bra men samtidigt inte helt hundra såklart. Fysiskt mår jag nog hundra men inte mentalt. Det tar ett tag att bearbeta en sån här grej och det är inte direkt så att det pratas mycket om det. Jag har googlat erfarenheter, pratat med vänner som jag vet gått igenom samma sak, men annars känner man sig ganska ensam. Det var därför jag valde att prata öppet om detta, för jag vill ta bort den skam och skuld som ligger över att göra en abort, oavsett anledning.Det är en rättighet som kvinna att få bestämma över sin egen kropp och det gör så ont i mig att veta att det inte ser ut så i alla länder. Det är 2022 och vi har liksom inte kommit längre än så? Det är skrämmande. Hur kan det få se ut så? Jag har såklart läst på lite under den här tiden och även fast vissa länder förbjuder aborter så minskar inte antalet aborter, utan bara antalet SÄKRA aborter. Kvinnor tvingas alltså utföra aborter på osäkra och farliga sätt, vilket leder till en rad infektioner, sterilitet och död. Jag läste någonstans att ca 23.000 kvinnor dog 2019 av osäkra aborter, vilket är så hemskt. Det får inte vara så. Det är oacceptabelt. //Now it's a day later and I'm on my feet again. I feel good but at the same time not quite a hundred of course. Physically I probably feel a hundred but not mentally. It takes a while to process a thing like this and it is not that there is a lot of people talking about this. I have googled experiences, talked to friends who I know have gone through the same thing, but otherwise you feel quite alone. That's why I chose to talk openly about this, because I want to remove the shame and guilt that lies behind having an abortion, for whatever reason.It is a right as a woman to have control over her own body and it hurts me so much to know that it does not look like that in all countries. It's 2022 and we haven't gotten further than that? That's scary. How can it be like that? Of course, I have read a little during this time and even though some countries ban abortions, the number of abortions does not decrease, but only the number of SAFE abortions. Women are thus forced to perform abortions in unsafe and dangerous ways, leading to a series of infections, sterility and death. I read somewhere that about 23,000 women died in 2019 from unsafe abortions, which is absolutely horrible. It can't be like that. It's unacceptable. Jag känner mig så tacksam, och priviligerad, över att ha möjligheten till en säker abort i mitt land. Samtidigt känner jag mig förtvivlad över det faktum att inte alla kvinnor har det. HUR kan vi inte kommit längre? Det måste vara en rättighet, oberoende av vilket land du kommer ifrån. Det är varje kvinnas val, varje kännas liv och varje kvinnas rättighet.Efter alla DMs jag fått på instagram så ser jag verkligen hur stort detta problemet är. Även hur mycket skuld och skam andra kvinnor upplever efter en abort. Jag vill ta bort det helt. Det ska inte finnas skuld och skam, oavsett vilken anledning man väljer att göra vad. Det är upp till var och en och det tycker jag ska respekteras.Jag ska fortsätta vila idag och vara helt tillbaka i morgon. Men detta kommer definitivt bli en hjärtefråga hos mig. Kvinnors rättigheter måste börja bli en prioritet runt om i världen. Det MÅSTE det. Vi alla får hjälpa till där genom att dela våra historier och stå upp för varandra. Kram till er <3//I feel so grateful, and privileged, to have the opportunity for a safe abortion in my country. At the same time, I feel devastated by the fact that not all women have it. HOW can we not have gotten further? It must be a right, no matter what country you come from. It is every woman's choice, every woman's life and every woman's right.After all the DMs I got on instagram, I really see how big this problem is. Also how much guilt and shame other women experience after an abortion. I want to remove it completely. There should be no guilt and shame, no matter what reason you choose to do what. It's up to everyone and I think that should be respected.I will continue to rest today and be completely back tomorrow. But this will definitely be a matter of the heart for me. Women's rights must become a priority around the world. It MUST. We all need to help to get there by sharing our stories and standing up for each other. Hugs to you <3
