God morgon! Idag går vi in i vecka 36, tiden springer förbi. Det är endast 34 dagar kvar till BF. Min gissning är att han kommer tidigare, jag vet inte varför. Bebisen är i alla fall nu ca 45 cm och väger runt 2700 gram (3000 gram för V som är lite större, hehe). Barnet lägger nu på sig mycket fett och förbereder sig för livet utanför livmodern. Rörelserna kan ändra karaktär och bli mer buffande knuffar. Man kan till och med se en fot eller armbåge som putar ut ur huden. Vikt: 79,3 (16,3 kg upp från start). 2 hg mindre än förra veckan, yey, hehe. Jag vill inte se 80 kg på vågen, vill inte, men jag antar att jag kommer passera det och säkert lite mer. Inget att göra åt! Mående: Helt okej ändå. Jag har lite svårt att ta in att jag redan är i vecka 36 och att det snart är dags. Jag har knappt tänkt på förlossningen ännu. Jag har inte packat någon väska, vet inte ens vad jag ska ha med mig. Med Livia åkte vi hem morgon efter hon var född så jag öppnade knappt resväskan som jag hade packat då, hehe. Nu tänkte jag dock bunkra upp med lite mer snacks då jag kanske får föda ensam och inte vet om det finns mat eller om någon kan gå och köpa till mig. Jag åt typ inte på 24 timmar under tiden jag födde Livia så var helt slut efter, ska inte göra samma misstag igen. Förutom dessa tankar så mår jag som sagt okej. Inte lika mycket halsbränna som förut, och inte jättemycket sammandragningar. Cravings: Mackor, mackor och mackor. Varför vill jag äta bröd hela tiden? Jag försöker begränsa mig men om jag ska vara ärlig så hade jag kunnat äta det till frukost, lunch, middag och mellanmål. Det finns inget stopp. Favoriten är rostat bröd med smör och gouda ost. Mums. Där var veckans uppdatering. Allt känns verkligen ganska bra den här veckan, jag är glad och nöjd. Att jag har sällskap av min syster hos mig kanske gör mig lite gladare än vanligt också, hehe. Innan hon kom så var jag ju lite rädd för att förlossningen skulle dra igång och jag är själv men nu har den oron släppt då jag inte är själv längre. Ska verkligen försöka ha någon hos mig hela tiden nu tills han är född, så slipper jag noja. Nu är det dags för frukost, vi hörs senare. PUSS <3 //Good morning! Today we are entering week 36, time flies. It´s only 34 days until due date. My guess is that he will arrive earlier, I don't really know why. The baby is now about 45 cm tall and weights around 2700 gram (3000 gram for V who is a bit bigger, haha). The baby is now putting on a lot of fat and prepare it self for a life outside the uterus. The movements can change character and become more buffing pushes. You can even see a foot or an elbow pointing out of the skin. Weight: 79,3 kg (16,3 kg up from start). 2 hg less than the last week, yey, hehe. I really don't want to see 80 kg on the scale, I don't want to, but I guess I´m going to pass that and more. Nothing to do about that! Mood: Totally fine. I have a bit hard understanding that I´m already in week 36 and that he soon is going to be here. I have barley thought about the delivery yet. I haven't packed any bag, I don't even know what to bring. With Livia we went home the day after she was born so I barely opened the bag I had packed then, hehe. Although now I´m planning to bring a lot of snacks since I may have to go through the delivery alone and don't know if anyone can help me buy some food. I didn't eat for about 24 hours during the delivery with Livia and I was totally exhausted afterwords so I won't do the same misstake again. Except these thoughts I feel fine. Not as much heartburn as before and not so much contractions. Cravings: Sandwiches, sandwiches and sandwiches. Why do I crave bread all the time? I try to behave and not eat it all the time but if I´m going to be honest I could eat it for breakfast, lunch, dinner and snacks in-between. I have no stop. The favorite is toasted bread with butter and gouda cheese. Yummy. There was this weeks update. Everything really feels good this week, I´m happy and pleased. That Janni is here with me may make me a bit happier than I use to be too, hehe. Before she arrived I was a bit afraid that the delivery would start and that I would be alone but now I have let go of that worry since I´m not alone anymore. I´m really going to try to have someone here with me all the time until he is born, then I don't have to worry so much. Now it´s time for breakfast, talk later. XOXO <3
