Nu är han här. 3742 gram och 53 cm lång. Allt har gått super och jag ska uppdatera er så fort jag får tid. Just nu är allting bara kaos. Livia är fortfarande inte helt frisk, har ev rs-virus vilket gör att hon inte får vara nära Valter och där med också mig emellanåt. Jag måste sova i ett annat rum med honom och detta gör henne så otroligt ledsen. Hon har aldrig tidigare sovit utan mig och nu måste hon göra det varje natt nån vecka framöver, kanske längre. Mitt hjärta blöder när jag hör henne skrika. Dessutom är hon ju som sagt inte helt frisk, äter inte så mycket och är ledsen nästan hela tiden. Jag känner inte igen min fantastiska lilla tjej. På fredag morgon åker Jens också och jag ska försöka få ihop allt detta med pappas hjälp, sen mammas från och med måndag. Allt jag vill just nu är bara att hon är frisk och att vi kan sova och mysa tillsammans alla tre. Varför var allt tvunget att hända på samma gång? Som sagt har vi det rätt tufft här just nu vilket betyder att uppdatering till er får vänta. Livis och Valter går före och jag måste bara se till att lösa den här omöjliga ekvationen innan jag kan ta tag i resten av livet igen. Det fattas ju bara nu att Valter blir sjuk och behöver vara på sjukhus, suck alltså. Han är för övrigt supersnäll så där är det inga problem. Det jobbiga just nu är Livias reaktion, hennes otroliga mammighet och alla hennes tårar. Jag saknar min vanliga Livia så otroligt mycket att jag bara vill gråta, men inte ens det har jag tid för just nu. Som sagt, vi hörs så fort jag får tid för det. Ville bara uppdatera er och berätta att vi lever och mår bra, eller ja, hyfsat bra i alla fall. Puss på er <3 //Please use google translate, I don't have the time to translate the text myself. I really hope you understand! XOXO <3
